 |
| Här var det tänt! |
Så
har då vintern äntligen kommit till Rytterne med snö och några minusgrader. Vi får se hur länge vintern är på besök,
ryktet säger att det försvinner under veckan. Den
här måndagen var det Gret-Lis som fick äran att ta hand om gruppen tillsammans
med Lena. Allting flöt på som vanligt med en inledande frukost i stugan och
självklart tändes det i vedspisen också. Lena samlade gruppen i stora rummet
för veckans gruppsamtal. Efter några
timmar var det dags att bryta upp och ta sig tillbaka till Västerås.
 |
| Det är lite "rörigt" |
Tisdagen
bar det iväg till Munktorp och Gudruns ateljé. Tyvärr har Gudrun varit
förhindrad att ta emot oss och därför har vi haft vikarier istället. Vikarie
för dagen var vår eminente kursledare Gret-Lis som skulle ta hand om oss.
 |
| Glaserade konstverk |
Vi packade upp vår medhavda frukost som
smakade gott i den mysiga ateljén. Detta
var vårt sista keramiktillfälle och det var dags att sätta färg på våra
konstverk. Det rördes i färgerna och doppades för fullt. Glaseringsfärgerna ser
lite bleka och blaskiga ut från början, men när godset bränns förvandlas de
till vackra glänsande gods med glasyta. Nu får vi ha lite tålamod och se om
någon vecka hur det blev, spännande.
 |
| Kjell och Robert |
Onsdagen
blev en utflykt till Himmeta och Lasses kolmileplats. Vi åkte över den vackra
Rabobäcksdalen med alla pittoreska trädgårdar som ligger efter bäcken. Vägen
var lite isig så det gällde att ta det lite lugnt på den smala vägen. När vi
kom fram tog Stig-Börje emot oss och visade oss upp till kolmileplatsen. Vid kolmileplatsen väntade Gret-Lis, Kjell
och Robert på oss och de skulle ge oss en inblick hur det var förr i tiden, för
ca 100 – 150 år sedan, på kolarnas tid. Först tog vi en kopp kaffe vid brasan
och njöt av den fina plasten och med skogen runt omkring oss. Kjell har varit
med när milorna har byggts och kolat och han berättade hur detta gick till, det
var mycket att tänka på och ganska farligt också, så det gällde att vara
försiktig. Vi besökte även platsens ”beskyddare”, en stor och ståtlig tall på
ca 135 år som ska få stå tills den själv ger upp.
 |
| Mys i komfortkojan |
På denna plats finns en
”komfortkolarkoja”, det innebär att den är större och bekvämare än dåtidens
”krypin-kolarkojor”. I kojan var det riktigt varmt och skönt och det kändes
uppfriskande att komma ut igen och smaka Gret-Lis goda kolbullar med
lingonsylt. Det blev en fin och mättsam avslutning på denna historiska resa.
Tack till Stig-Börje, Kjell, Robert och Gret-Lis för dagens upplevelser.
 |
| Josefina berättar om "sina" torp |
Torsdagen var vi i
Västerås, närmare bestämt på Skogsstyrelsens kontor på Bäckby. Josefina Sköld
som är biolog skulle introducera oss i det biologiska kulturarvet. Vi gick från
skogens kolare till torparnas kulturväxter. Josefina har tagit del av en
fantastisk fotosamling över några torp och de familjer som bodde i torpen. Idag
tar vi kort hur lätt som helt med våra mobiler, men för hundra år sedan
funderade och kanske t o m var lite misstänksamma vad som kunde hända om man
blev fotograferad.
Vi gick vidare med
Josefina och fick lära oss mer om träd, buskar och växter bl.a. deras ursprung
och hur de användes. Hur många tänker på att ekarna var med och bidrog till att
vi var en stormakt på 1600-talet genom att vi använde ekarna att bygga skeppen
med som tog oss ut i världen?
Tack
Josefina för en intressant förmiddag, nu kommer vi ”se” våra kulturväxter på
ett mervärdigt sätt.
Jag
tackar nu för mig och önskar er alla en trevlig helg!
